Flatenbergs hytta

Flatenbergs hyttområde, cirka tre kilometer söder om Smedjebackens centrum, är en plats med en lång och rik historia.

Flatenbergs hyttområde, cirka tre kilometer söder om Smedjebackens centrum, är en plats med en lång och rik historia. På området finns en så kallad bergsmanshyttan från 1865 bevarad med bland annat två stora ugnar; masugn och rostugn. Här tillverkades järn av bergsmännens malm i form av tackjärn. Hyttan drevs och ägdes av bergsmännen i byn ända in på 1800-talet. Järnet gjordes både för eget bruk och för vidare transport ut i landet och världen.

Järntillverkningen på platsen började under 15- och 1600-talet i liten skala, sedan i växande takt och efter hand moderniserat ända fram till 1918 då träkolseldade masugnar blev omoderna och lades ner. Idag lever stålproduktionen vidare i Smedjebacken men i större skala och med andra metoder.

Vid hyttan kan man också se den bevarade malmbacken där bergsmännen förvarade sin järnmalm från gruvorna, en stor slagghög samt de ståtliga pelarna gjorda av slaggflis som är stommen från ett av de stora kolhusen som i övrigt var byggda av trä.
Flatenbergs hytta ingår i Ekomuseum Bergslagen.

Historik om hyttområdet

Flatenbergs äldsta hytta anlades redan på 1500-talet. Den låg precis som nu vid Flatenbergsbäcken och drevs av de bergsmän som bodde i byn. Bergsmännen ägde andelar i hyttan. Dessa andelar avgjorde hur mycket järn som bergsmannen sedan fick producera. Kronan reglerade i sin tur den totala produktionen genom sin myndighet Bergskollegium som utfärdade s.k. privilegier (ett slags tillstånd) till personer som under en viss tid fick anlägga hyttor och hammare. Järnet från Bergslagen var mycket eftertraktat.

På 1600-talet började man också exportera och under 1700-talet var järn Sveriges största exportvara. Det järn som kom från Flatenbergs hytta lastades på foror och vägdes sedan vid järnvågen i Wik ca 3 mil söder om Smedjebacken. Därifrån fraktades det under vintertid på frusna sjöar ner till Stockholm för vidare transport ut i Europa.

När Strömsholms kanal stod färdig 1795 skeppades järnet istället från sjön Barken och via den nya kanalen på segeljakter s k "Smebackare" till Stockholm. Senare drogs järnet på pråmar, som drogs av pigga bogserbåtar. Järnet härifrån var vida känt för sin höga kvalitet.

Byn Flatenberg

Hyttan är vackert belägen och ligger naturskönt i byn Flatenberg, där flera stora bergsmansgårdar fortfarande finns kvar. Visserligen är byggnaderna i en del fall förändrade men Jan-Ersgården, som ligger vid vägkorsningen till hyttan har fortfarande kvar sitt ålderdomliga utseende med ett kringbyggt gårdstun, loftbod och härbre. Gården ger tillsammans med de tvättstugor, som ligger utmed bäcken, en fysisk aning om hur livet levdes i Flatenberg i gångna tider. Men hur gammal är den nuvarande hyttan egentligen?

Hyttanläggningen

Själva masugnen byggdes 1865 och hade den tidens alla nymodigheter. Rostugnen, vars pipa är allt som idag finns kvar, är från något tidigare datum. Den byggdes 1857-58. Vid den här tiden hade anläggningen moderniserats att så mycket som 3 000 ton järn kunde produceras, vilket kan jämföras med den tidigaste hyttan, som hade en årlig produktion på 20-30 ton. Runt omkring låg järnbodar, rostbås, malmbås och kolhus.

En liten klensmedja finns kvar än idag men alla de övriga byggnaderna är rivna. Flatenbergs hytta drevs till år 1918. Under de sista åren ägdes den av Axel Axelson Johnson.

Förutom hyttan låg också en hammarsmedja på platsen. Den hade s.k. privilegier från 1616 och lades ned 1857, ungefär samtidigt som privilegiesystemet upphörde. I bäcken ca 25 m söder om hyttan syns rester av den damm som låg vid hammarsmedjan.

Sevärdhet och omtyckt utflyktsmål

Idag är Flatenbergs hytta ett omtyckt utflyktsmål. Hyttan visas endast med guide men runt hyttmiljön löper en vandringsled "Blickpunkten" som Du själv kan följa. Den består av ett 20-tal fotografier som är tagna kring 1925 av författaren och hembygdsforskaren Karl-Erik Forsslund. När Du har gått Blickpunkten har Du också fått en god uppfattning hur det en gång såg ut här och hur arbetet med att framställa järn under 1800-talets andra hälft gick till.

Gör ett besök i Flatenberg i sommar. Ta med kaffekorgen, sätt dig ned i gräset en stund och tänk, att här i Bergslagen föddes en gång Sveriges välstånd.
Järnet var helt enkelt Bergslagens guld.

Kontakt

Kulturassistent

0240-66 02 87

Sidan senast uppdaterad: